Blå boken går i pension

I dag upphävs hela Blå boken (ELSÄK-FS 1999:5) inklusive Avdelning C.

Och som Elsäkerhetsverket hanterat dessa föreskrifter är det nu lika så bra att man pensionerar hela boken även om jag tycker att sista utgåvan av Blå boken var bättre skriven än dagens föreskrifter.

Det är på två punkter som jag är synnerligen kritisk mot hur myndigheten har avvecklat Blå boken. Genom förhastade beslut har man orsakat stora kostnader, inte minst för näringslivet, utan att det förbättrat elsäkerheten. Om Elsäkerhetsverket som myndighet hade spelat spelet Monopol skulle de förtjänat det där Chans-kortet ”Oförstånd i ämbetet, böta 400 kr”.

Elsäkerhetsverkets fadäser vad gäller Blå boken kan sammanfattas på följande sätt. 2003 gav Elsäkerhetsverket ut en föreskrift som förbjöd tillämpning av de så kallade Elinstallationsreglerna (SS436 40 00) mot Blå boken. Det fanns på den tiden faktiskt ett litet skäl till detta. Men sedan gav myndigheten ut nya föreskrifter för utförande av elanläggningar och till dessa fick man nu tillämpa Elinstallationsreglerna.

Problemet var bara det att de nya föreskrifterna inte gällde för bland annat järnvägsanläggningar. För dessa skulle allt jämt Blå boken tillämpas. Och den som nu utförde en järnvägsanläggning fick således inte tillämpa Elinstallationsreglerna. Om detta fanns det ju faktiskt en föreskrift! Den stackars kraken som i okunskap skrev i sin dokumentation att kablarna till den här järnvägsanläggningen hade dimensionerats mot Elinstallationsreglerna kunde nu räkna med en anmärkning i samband med besiktningen. Elinstallationsreglerna var ju inte godkända att tillämpa mot Blå boken! TRAMS! Konsultarvoden hit och utredningskostnader dit. Onödiga kostnader utan att det blev bättre elsäkerhet.

2006 gav Elsäkerhetsverket ut nya föreskrifter för arbete på elanläggningar och man upphävde samtidigt de delar i Avdelning C som gällde just arbete. Problemet var att man behöll de delar i Avdelning C som gällde innehavarens ansvar och tillsyn över sin elanläggning. Detta medförde att reglerna blev svåröverskådliga för gemene man. Vilka föreskrifter i Avdelning C hade upphävts och vilka skulle gälla tills vidare? Konsultarvoden hit och utredningskostnader dit. Även detta medförde stora kostnader utan att det för den skull förbättrade elsäkerheten.

Därför är jag nu glad att Elsäkerhetsverket i dag upphäver Blå Boken. De nya föreskrifter som träder i kraft morgon har en struktur som medför att de blir betydligt mer lättöverskådliga och risken för missförstånd om vilka regler som ska tillämpas minskar avsevärt.