fredag 3 oktober 2008

Dyra upphandlingsregler

I dag ska jag genomföra en internkurs på ett elinstallationsföretag, en ESA-utbildning. Och jag frågar mig VARFÖR? (ESA är en branschframtagen anvisning om elsäkerhet. Det finns dock andra anvisningar.)

Montörerna på detta företag har nyligen genomgått en kurs i elsäkerhet i arbete där man dels behandlat Elsäkerhetsverkets föreskrifter, dels gått igenom standarden för skötsel av elektriska anläggningar, SS-EN 50110-1. Enligt arbetsledningen kan montörerna tillämpa arbetsmetoderna arbete utan och nära spänning samt utföra normala skötselåtgärder. De har även kunskaper om allmän elsäkerhet och riskerna vid arbete där det finns en elektrisk fara.

Kort sagt; montörerna är kompetenta för att arbeta säkert i en elektrisk anläggning.

Vad ska då jag dit och göra?

Jo installationsföretaget har fått ett uppdrag av en kommun att sköta drift och underhåll av gatubelysningen. I kommunens kravspecifikation står att personalen ska vara utbildad i ESA.

I vilka delar ska jag nu utbilda montörerna? Arbete på parallellgående ledningar kan väl knappast vara aktuellt? Arbete utan och nära spänning kan de redan och arbete med spänning får de inte tillämpa. ESAs skriftliga anvisningar behöver heller inte tillämpas vid arbete i lågspänningsanläggningar och någon ESA-organisation har inte kommunen.

Vad tillför då ESA dessa montörer som redan har kompetens för att arbeta i lågspänningsanläggningar? Ja, ingenting vill jag påstå. Den här typen av upphandlingsföreskrift är inte myndighetsreglerad och medför ingen ökad elsäkerhet men kostar skattebetalarna en väldig massa pengar, dels kostar jag en summa pengar när jag står där, dels i uteblivna intäkter från montörerna. Detta är ett typexempel på dålig upphandling av en kommun.

Innehavaren har, enligt starkströmsförordningen, ett reglerat ansvar för att arbetet sker under ledning av en sakkunnig person men detta innebär inte nödvändigtvis att personalen ska kunna tillämpa ESA.

Det torde vara fullt tillräckligt att arbetet utförs av personal som har kompetens motsvarande Elsäkerhetsverkets krav för elsäkerhet vid arbete där det finns en elektrisk fara.

2 kommentarer:

Anonym sa...

ESA har definitivt vissa fördelar. Det som kanske tydligast är kopplat till elsäkerhet är den strikta bevisväxling som arbete enligt ESA kräver. Vi som jobbar inom kraftindustrin ser fördelar med att tillämpa och kräva ESA-kännedom av de som utför elarbete.

Mats Jonsson sa...

Jo, just bevisväxlingen är ESAs stora fördel. Och ESA är ett mycket bra hjälpmedel vid arbete i högspänningsanläggningar eller komplexa lågspänningsanläggningar. ESA har också en tydlighet när den som planlägger och utför kopplingar är en annan person än den som ska utföra arbetet.

Men om jag ska arbeta på ett gatubelysningsnät som ägs av en kommun, då torde det var fullt tillräckligt att man kan hantera europanormen för skötsel av elanläggningar. Någon bevisväxling är väl inte aktuellt vid arbete i detta fall? Detsamma gäller utbyte av mätare. ESA tillför inget utöver vad standarden redan gör för denna typ av arbeten.